Nyhetsbrev 2005 - 05 (Del 1/2)

Om du vill lära känna vägen framför dig,
fråga dem som går åt andra hållet

Kinesiskt ordspråk.

  I föregående brev har vi berört sömnens mysterier och konstaterat
att man inte med säkerhet vet varför vi sover. Mätningar av hjärnverksamheten
har gett oss inblick i olika sömnfaser och deras framtoning. Drömsömn är det
stadiet där sömndjupet är ganska grunt och möjliggör att minnas de annars mycket
flyktiga drömmarna. Om vi minns något av våra drömmar är det ofta i form av
fragment, osammanhängande bilder och diffusa känslor.
Emellanåt händer det att en dröm upplevs så verkligt att vi
kommer ihåg densamma i timmar eller flera dagar efteråt.

Sömnens olika faser.



  Teorierna om varför vi drömmer, är många och motsägande.
Historiskt sett har drömmar haft olika tolkningar i olika kulturer.
I antika tidsepoker har drömmen ansetts vara budskap från gudarna, varningar,
kunna förutsäga framtiden, bota sjukdomar och skänka andliga uppenbarelser.
Sättet att tolka drömmar har förändrats och vi uppfattar och använder oss av
drömmar på ett annorlunda sätt idag. Människans önskan att få reda på vad
drömmen vill berätta för oss, är fortfarande densamma.

  Försöken att tyda drömmar har fascinerat människor mest.
Målet för vetenskapliga undersökningar har varit att fastställa vad som händer
när vi sover och när vi drömmer. Sigmund Freuds metoder, fria associationer
och drömanalys
, ligger fortfarande till grund för den vetenskapliga debatten.
Han och hans lärjunge, Carl Jung, härleder sin drömanalys från bortträngda
önskningar (vanligen sexuella) som har sin förankring i den tidiga barndomen.
Vårt vuxna beteende bestäms av tidiga barndomsupplevelser och vi begraver dessa
i vårt undermedvetna, om dessa erfarenheter är plågsamma. Under sömnen dyker
dessa undertryckta känslor fram i vårt medvetande i form av drömmar.
Men, eftersom önskningarna ofta är både hotfulla och chockerande, uppträder
de i förklädd, symbolisk form. Symbolerna döljer drömmars sanna mening som
vi kan nå först när vi tolkat och förstått dem. Freuds teknik att nå denna
förståelse var "fria associationer". Han uppmuntrade individen att ge
uttryck för allt som kom för honom, med utgångspunkt från symbolen i drömmen,
och därefter låta tankarna vandra fritt. En tankekedja utifrån symbolen bil kan vara:
bil-väg-resa-semester-hälsingland-promenader-hälsa-välmående.
Han menade att en sådan kedja av associationer leder fram till källan,
till det omedvetna problemet eller den dolda meningen.

  Carl Jung vidareutvecklade drömanalysen på sitt sätt, han var inte längre
överens med sin läromästare. Jungs tes var att tankar och associationer alltid
skall härledas tillbaka till den underliggande symbolen. Man skriver ner
symbolen "bil" på ett papper och därefter allt som har med bil att göra.
Tankekedjan kan se ut på det viset: hjul-motor-fart-kontroll-styrka-färdväg, etc.
När denna tankekedja är uttömd, skriver man ner en ny symbol ur drömmen, osv.
Jung ansåg vidare att många drömmar inte kan tolkas enbart personligt, utan
innehåller symboler som i förstone verka meningslösa för den drömmande.
Dessa härstammar från vad han kallar "det kollektiva omedvetna" - en minnesbank
fylld av bilder och känslor som är gemensam för alla människor i alla kulturer.
Denna nedärvda minnesbank visar sig i universella symboler, bilder och
berättelser som ständigt dyker upp i sagor, myter,
fantasier och inte minst i religioner.

  Modern drömanalys betraktar dessa kriterier, det omedvetna och kollektiva omedvetna, fort-farande som centrala begrepp. Drömtolkare och analytiker är ganska eniga om att drömmar ofta innehåller inslag av konfliktfyllda problem och önskningar som uppträder i olika förklädnader och ligger dolda för vårt medvetna jag. Man bör dock komma ihåg att den främsta metoden att förstå sina drömmar, är ett öppet sinne. Ju öppnare man är för tolkning av sina drömmar, desto troligare är det att man kan lära sig något av dem. Att förstå sin dröm utan krav på vetenskaplig exakthet, kan vara nog så givande - och inte lika mödosamt.

Remsömn.



  Att vi drömmer är ganska klarlagt men varför vi drömmer finns det
ett antal olika teorier om. Människor som berövas på sin REM-sömn, och därmed
sin drömvärld, tenderar att bli lättirriterade och har svårt att koncentrera sig.
De försöker att ta igen sin drömtid så snart de får sova igen genom att drömma
oftare, även om det går ut över djupsömnen. Det tyder på att drömmarna på något
sätt är nödvändiga för vår mentala och känslomässiga hälsa.
Andra teorier kan vara:

  •    Drömmen är ett tecken på att hjärnan "går på tomgång"
       och tolkar signaler från yttervärlden under sömn.

  •    Drömmen är ett slags rening (katharsis), ett sätt
       att klara känslomässiga kriser.

  •    Drömmen är ett sätt att få våra önskningar uppfyllda.
       I drömmen kan vi uppleva och fantisera om saker som vi
       inte kan göra i vårt vakna liv.

  •    Drömmen är ett sätt för hjärnan att gå igenom all
       information ur korttidsminnet. Den sållar bort allt den
       inte behöver och lagra sådant som kan vara till nytta.
       Hjärnan skulle således även beakta olika idéer
       och bearbeta problem.
  Varför glömmer vi våra drömmar? Om man anser att drömmar är särskilt
viktiga för oss, varför kommer vi inte ihåg allt som händer i de olika
drömfaserna? Man anser att ungefär en fjärdedel av vår sömn upptas av drömmar.
Detta innebär att vi troligtvis drömmer ca 2 timmar per natt och det är ganska
mycket att komma ihåg. Vi minns tydligen bara de avsnitt i drömmen när vi vaknar.
En annan förklaring kan vara att det är ganska svårt att komma ihåg sina drömmar,
vi är tämligen jäktade på morgonen och kroppen ställs in redan före uppvaknandet
på den vanliga stressnivån. Man kanske minns en detalj, medan resten av drömmen,
och sammanhanget, glider bort. Det är oftast lättare att komma ihåg, när drömmen
har en speciell betydelse för oss.

  Drömmarna vävs samman av våra tankar och erfarenheter, så tolkningen
av dem kan bara vara personlig och subjektiv. Det mest fascinerande med drömmar
är det gåtfulla språk de använder för att förmedla ett budskap eller en mening.
Detta språk är fyllt med liknelser och symboler som, i likhet med ett främmande
språk, måste översättas och tolkas. Att tyda dessa symboler är det bästa sättet
att ta reda på vad en dröm vill berätta. Symboler kan förekomma i många former
och förklädnader - inta bara som föremål utan även som människor, färger,
nummer och till och med ord.

 

 







 

 











  Meningen med olika drömsymboler är specifika
för varje individ, men det hindrar inte att vissa
symboler kan användas som utgångspunkt för drömtolkning.

  Sjö och hav. Stora vattensamlingar symboliserar
ofta vårt omedvetna, våra omedvetna känslor, så
hur vi upplever vatten i drömmen kan visa vad
vi verkligen känner.

  Flod. Kan visa vad vi verkligen känner, relaterad
till om den flyter sakta fram eller svämmar över.

  Skog. Är ett klassiskt inslag i sagor och legender
och symboliserar vårt omedvetna. Att våga sig in
i skogen kan betyda att man vågar utforska sitt
inre eller att skogen representerar en tillflyktsort.

  Eld. Är en komplex symbol med många betydelser,
som passion, ilska, upplysning och fara. En eld man
tappat kontrollen över kan betyda ohämmade
ambitioner eller lidelser.

  Blomma. Står för skönhet, ömtålighet och oskuld.
I asiatisk filosofi representerar blommor kroppens olika
kraftcentra - chakran (rotchakrat är rött).

  Berg Att klättra uppför ett berg kan betyda att
man nått sitt mål. Att se ut över landskapet från
bergstoppen kan innebära att man ser klart på livet
eller bedömer det utan inblandning av känslor. Att
klättra ner kan betyda att man överger sina ambitioner.

  Sluttning. Att ta sig utför en hal, lerig sluttning
antyder att man inte kommer någon vart inom ett
område. Att snubbla och ramla på vägen tyder på att
man tvingar sig att göra saker man inte vill göra.

  Lavin. Är en symbol att man känner sig övermannad,
fruktar en katastrof eller har "frysta känslor"
som kräver utlopp.

  Det är viktigt att ta hänsyn till känslan, stämningen
och iscensättningen när man försöker tolka symbolerna
och ta reda på vad de står för i drömmen.

  Hunden. Djuren symboliserar vårt naturliga och
"djuriska" jag. Som husdjur symboliserar
hunden lojalitet, sällskap och tämjd vildhet.

  Katten. Katten symboliserar kvinnlighet, sexualitet,
makt och välstånd. En svart katt och en häxa
står tillsammans för ondska och olycka.

  Fåglar. Är komplexa symboler med en rad olika
betydelser. De flyger - står för fysisk eller mental
frihet. Symboliserar i de flesta kulturer vårt "högre jag".
Duvan står för fred, korpar, koltrast, kråkor och
gamar representerar dödens budbärare.

  Fiskar Stora vattenytor representerar det omedvetna.
Alla djur som lever i vatten, kan därför innebära ett
budskap från eller en insikt om vårt omedvetna jag.
Fiskar lever i oceanernas djup och kan därmed vara
positiva symboler för en önskan att
utforska vårt eget inre.

  Spädbarn. Ett litet barn representerar början på
något nytt, utveckling eller nya möjligheter. Det
kan också vara vårt eget "inre barn", den delen av
oss själva som vill känna sig trygg och omhändertagen.

  Barn. Barnet symboliserar vårt eget inre barn, som
betyder beskydd eller måste växa upp. Att drömma
om barn kan också betyda att man vill återgå till en
mera beskyddad och okomplicerad tillvaro. Barnet
kan också betyda ändrade attityder i livet eller
möjligheten att börja på något nytt.

  Modern. En mor är symbolen för liv, kärlek och
näring. Om man är modern själv i drömmen, kan det
betyda att man tar hand om sig själv eller ett viktigt
förhållande i sitt liv. Att drömma om sin egen mor
kan betyda olika saker - beroende på vilket förhållande
man har till sin mor. Kanske kan detta förhållande
komma till uttryck!

  Fadern. År en representant för styrka, auktoritet,
ansvar, omsorg och tradition. Tolkningen av en
fadersfigur blir beroende på förhållandet
man har till sin far.

  Skådespelare. Drömmar i vilka vi själva och andra
uppträder som skådespelare säger vanligen något om
vårt offentliga, snarare än vårt privata, jag.
Om drömmen upplevs som obehaglig, kan den handla
om en situation där man måste "göra sig till"
och inte kan vara sig själv.

  Änglar. Traditionellt ses änglar som guds budbärare,
symboliserande renhet och godhet. De betraktas även
som beskyddare och vägvisare.


Hans Kürzl, Livslustan


ANNONS
Lär dig grunderna i:
Meridianlära och zonterapi.
CNM 5, Trollhättan, 8-10/4 2005
Se mer på www.livslustan.se
ANNONS
Är du intresserad av nostalgi-
träffen på Ulvön i sommar?
Anmäl dig preliminärt hos
livslustan@telia.com
eller kontakta Maj-Lis Skarp
på 0520-428987

Birds

  Fortsättning på detta brev kommer under vecka 10.

  Kom ihåg att prenumerera på
  LIVSLUSTAN Nyhetsbrev,
  för då får du det
  direkt i INKORGEN.

Tillbaka till topp, denna sida!

{ Tillbaka }



© Livslustan 2005.
Utlagt: 2005-03-01